Åtgärder mot radon

Åtgärder mot för höga radonhalter i en fastighet finns i princip av tre olika slag:

• Avlägsna radonkällan
• Förhindra att radon kommer in i rumsluften
• Utspädning av radonhalten

Den i praktiken vanligaste vägen för sanering av radonhus är en kombination av olika lösningar.

Möjligheten att avlägsna radonkällan är i princip endast möjlig när det gäller byggnadsmaterialet (blåbetongen) i vissa väggar som inte är bärande. Övriga fall är oftast mycket kostsamma, men det kan ibland vara motiverat genom sin definitiva verkan.

För att förhindra att radonet kommer in i rumsluften finns ett antal olika åtgärder såsom lufttryckspåverkande åtgärder, luftspalter och tätskikt. Dessa åtgärder används mot markradon, d.v.s. radonhaltig jordluft. Den första åtgärden är alltid att täta eventuella synliga sprickor eller andra otätheter mot marken, ex.vis lock till rensbrunnar eller rörgenomgångar. Normalt krävs någon ytterligare åtgärd för att komma ner under gränsvärdet för radon och då är radonsug eller radonbrunn mycket effektiv genom att man sänker lufttrycket i marken under eller omkring huset och därmed förhindrar att markradonet sugs in i huset. Det finns även andra åtgärder som att lägga tätskikt på källargolv och –väggar eller att arrangera ventilerade luftspalter.

För hus med krypgrund är det viktigt att eventuella ingångar (luckor, dörrar) är täta i stängt läge så att inte markluft kommer in i bostaden den vägen. Om markradon ändå är ett problem behöver ventilationen av krypgrunden ses över. En vanlig åtgärd är också att täcka marken under huset med plast, eventuellt med ett arrangemang för att suga markluft under plasten.

Om hushållsvattnet innehåller så mycket radon att det bör åtgärdas installerar man någon typ av radonavskiljare. Det kan vara utrustning för att lufta vattnet, osmosrenare som normalt används för salt och bakterier, kolfilter eller någon annan typ.

Med utspädning av radonhalten avses olika typer av ventilationstekniska åtgärder. Detta är den normala åtgärden då radonhalten huvudsakligen beror på byggnadsmaterialet. Generellt kan sägas att en fördubblad luftväxling ger en halverad radonhalt. Om man endast behöver en mindre sänkning av radonhalten kan det ibland vara tillräckligt att installera några ventiler för uteluft, eftersom moderna hus med självdragssystem ofta har en mycket låg luftomsättning.

Vid höga halter av radon där byggnadsmaterialet är starkt bidragande och en avsevärd ökning av luftomsättningen krävs, handlar det ofta om att konvertera från självdragssystem till någon form av fläktstyrd ventilation. En sådan installation kan i vissa fall bli mycket kostsam och bör utformas på ett sätt som inte är onödigt energikrävande.

Statliga bidrag lämnas till privatpersoner som behöver åtgärda ett radonproblem i sin bostad. För att kunna få bidraget krävs att gränsvärdet för radon i bostäder, 200 Bq/m3, är överskriden, att en besiktning görs av godkänd besiktningsman och att den som vill ha bidraget själv äger och bor i huset. Bidrag medges med halva kostnaden för radonsaneringen, men högst 25000 kr. För en radonsanering kan även ROT-avdrag utnyttjas avseende arbetskostnaden, men det reducerar då radonbidraget.

Har du några frågor om åtgärder vid radonsanering? Lämna ett meddelande nedan så kontaktar vi dig.